Månadens krönika - Lider du också av optimism-bias?

Häromdagen hälsade jag på min morbror på sjukhuset. Vid entrén passerade jag två läkare som rökte och jag kunde inte låta bli att fascineras över fenomenet att vi människor kan göra saker trots att vi vet att de inte är bra för oss. Och så finns det andra saker som vi vet att vi mår bra av men som vi ändå skjuter upp.

Det är nästan lite komiskt. Vi vet att en promenad kan rensa huvudet. Att ett träningspass kan ge energi. Att vi ofta sover bättre när kroppen har fått arbeta. Att rörelse kan påverka både humör och stress. Ändå kan det ibland kännas som ett mindre projekt att få på sig träningskläderna. Och en lång dag gör det ganska enkelt att tänka: Jag börjar i morgon. Problemet är bara att morgondagen sällan kommer med mer motivation av sig själv.

Varför är det så? Kanske för att hjärnan är väldigt bra på att prioritera det som känns lätt och belönande just nu. Soffan kräver ingen uppvärmning. Mobilen behöver inga klädbyten. Och trots att våra kroppar är byggda för rörelse så har vi också en hjärna som har goda skäl att spara energi när rörelsen inte verkar behövas för att överleva.

När du skjuter upp en uppgift eller ett mål  till "måndag" eller "nästa månad", är det alltså den här kognitiva vurpan som tröstar dig med illusionen om att ditt framtida jag på något magiskt vis kommer att ha mer karaktär än vad du har just nu.

Motivationsforskningen pekar ut tre viktiga aspekter för att skapa positiva rutiner och för att få saker gjorda trots att vi känner motstånd inför: socialt stöd, självtillit och känslan av att klara av det vi föresatt oss.

Och det är här andra människor kan göra stor skillnad för vår motivation. När kompisen står utanför dörren blir det plötsligt mycket enklare att komma iväg. När gruppträningen börjar klockan sex finns det något som drar oss dit. När en PT väntar på oss behöver vi inte förhandla med oss själva om dagens träning. Beslutet är redan taget.

Och kom ihåg – var snäll mot dig själv. Det behöver inte vara det tuffaste träningsprogrammet. Det behöver inte ens vara särskilt jobbigt. Det viktiga är att göra något.

Det är också kärnan i årets #BEACTIVE DAY, som var den 23 september där vi satt just mental hälsa och välbefinnande i centrum. Budskapet är enkelt: rörelse är inte bara något vi gör för att bli starkare, snabbare eller friskare. Det får oss att må bättre.

Så nästa gång du sitter hemma och försöker övertyga dig själv om att träna kanske du kan sluta argumentera. Ring en kompis. Gå ut genom dörren. Börja med tio minuter. För ibland behöver vi inte mer motivation. Vi behöver bara någon eller något som hjälper oss att komma igång.

Jana Söderberg